Sorterar bland mina urgamla utkast här och får gåshud när jag fattar hur nära det var att allt gick åt helvete. Jag hade inget nyårslöfte iår. Jag är alldels för självmedveten för att lova mig själv något jag vet aldrig kommer slå in och möjligtvis en smula för onykter för att alls komma ihåg. Jag blev istället en potpurri av varenda ångestreleterad bokstav du kan hitta. En korsning av en sviktande anekdot och en baksmälla efter för mycket vin. Jag var känslan när man ringt sitt ex odrägligt full med ursäkter rullande från tungspetsen - varje dag. Trist säger ni och jag är villig att hålla med!! Det sorliga med nyår är att dagen efter kaotisk fylla, när du vaknar upp med huvudvärk från helvetet inser att den där natten. Natten där varenda människa hoppas på att bli en ny människa med ett liv made in heaven - inte förändrade dom alls, möjligtvis att dom besitter en aning tommare plånbok och en minneslucka från kvällen. I själva verket tror jag nog att allt är en smärre lögn vi stöper oss i för att upprätthålla någon form av självbevarelsedrift. Året har inte en mer magisk inverkan på oss än så, det kan förändra men inte göra oss till något vi inte är. Kanske blev inte heller 2015 året då jag blev hon som jag egentligen vill identifiera mig med, men kanske kan jag hoppas på att jag vaknar upp till 2016 med en miljon i plånboken, från en främling till en annan liksom. Men något som är säkert är att i år var året jag bevisade att jag är en riktig tequilaguru! Alltid något!

.